Så blev man tant då!
Är man i min ålder så får man faktiskt se sanningen i vitögat och inte längre låtsas som tiden stått stilla. Ändå.. ja ni vet ju, man kämpar emot även om tyngdlagen tycks se det annorlunda.
Så, dags att ta tag i mitt nya liv då, ett tråkigt, fallfärdigt luftslott som sett bättre dagar. Eller..?
Jag känner mig knappast äldre och fortfarande kan jag se naveln då jag tittar ner, skulle vara "tanthänget" på överarmarna då.. eller kråksparkarna runt munnen.
Jaha, där står du tänker jag när jag tittar mig i spegeln, en glad pensionär, ja snart i alla fall, som motvilligt går runt med stavar i handen liksom för att passa in, men jag har alltid använt stavar till skidorna innan och inte vill jag passa in heller!
Dags att riva några murar med andra ord och putsa lite på myten om anpassningsbara äldre, som man läser om alltför ofta idag!
Tänk när VI blir beroende av hjälp från kommunen! Dom kommer att få ett litet h-vete! Vi är ju vana vid att fatta besluten själva och det som inte passar oss protesterar vi mot eller fixar på vårt eget vis!
Bäva månde hemtjänst, socialtjänst sjukvård och försäkringskassa!
Här kommer den nya generationen pensionärer som INTE tar skeden i vacker hand!